Gråsuggan

Image

Igår plockade jag bort strajpningen från leasingbilen, tvättade ur och ställde in den i garaget. Nu har 3 år gått och det är dags att lämna tillbaka den till ägaren.
Den har tyvärr aldrig känts som min bil trots att säljaren med menande blick drog av skyddsfilten från bilen när jag skulle hämta den. "Haaar du sett!?" Nej. Den har känts som en hyrbil. Med lång hyrtid bara.

Leasingbil. En idé jag fick efter alla mina skruttbilar med konstanta reperationsbehov och efter att ha köpt en bastard till Citroen C8 som efterföljare till en trotjänare av samma modell. Det var även dags för nystart av Falo. Klart man ska ha en strajpad leasingbil!

Jag har nog aldrig varit särskilt bilintresserad. I den meningen att jag brytt mig om dess utseende, hästkrafter eller statussymbol.

Men att tycka om sin bil. Det vill jag. Den tar en till jobbet, den tar en på utflykter och tar en genom alla väder till affären. Startar kall, värmer upp sig själv och bjussar på lite värme i kupén. Elen skyfflar runt vindrutetorkaren om man vill. Ur högtalarna strömmar musik. Karossen upphängd på hjulen som jobbar med det varierade underlaget...här skulle man ju kunna skriva en lång utläggning om en biltur och all teknik. Men ni hajart? Är det inte för jäkla käckt?! En maskin som tar oss dit vi vill. Klart jag tycker om det.

Än mer gillar man sin bil när man bytt den där trasiga delen eller åtgärdat något klurigt fel och den svarar genom att återigen bjuda en på miltals av transport. Det är ändå kul att meka bil. Att få igång sin maskin, för egen maskin.

Leasingbilen lämnades in på service så fort aviseringen om det dök upp i mobiltelefonen. Jag vill inte ens multiplicera 36 med 3400 för att få reda på vad mitt "bekymmerslösa ägande" av ocharmig bil har kostat dessa tre åren. 

Som med hyrbil eller ny bil måste man vara försiktig med en leasingbil.  Den är ju bara till låns. Inte fasen vill man köra upp den på en skogsväg och höra stenar och stora grenar stämma upp till en vacker melodi mot underredet.

Image

Bränslevärmare, Volvo on Call, mobilapp, fränt surroundljud, blåtandsuppkopplad mobiltelefon, interiörljus i olika färger och annat man inte klarar sig utan. När serviceaviseringen plingade i telefonen fick man muttrande köra dit den efter att ha avkrävts biltvätt innan.

Den nya bilen har inget av ovan lyx. Men jag tycker redan mer om den. Säkert mycket mer efter några timmar tillsammans i garaget. Välkommen Gråsuggan.